Det som ofta kallas inflammerade tarmfickor är divertikulit, en inflammation i små utbuktningar i tjocktarmens vägg. Tillståndet ger ofta smärta nertill på vänster sida av magen, men kan också orsaka feber, illamående och förändrade avföringsvanor. Här får du en tydlig vägledning om symtom, när du behöver söka vård, behandling och hur du kan minska risken för nya besvär.
Snabb överblick över symtom och åtgärder
- Vanligt symtom är ihållande smärta i nedre vänstra delen av magen.
- Feber, illamående, uppblåsthet, förstoppning eller diarré kan förekomma samtidigt.
- Kontakta vårdcentral eller jourmottagning så snart det går vid misstanke om divertikulit.
- Plötsligt mycket ont och kraftigt påverkat allmäntillstånd kan vara tecken på komplikation och kräver akut vård.
- Antibiotika behövs inte alltid vid en okomplicerad inflammation.
- Efter återhämtningen kan fibrer, motion och rökstopp bidra till bättre tarmhälsa.
När en tarmficka blir inflammerad
En tarmficka, eller divertikel, är en liten utbuktning i tjocktarmens vägg. Många har sådana fickor utan att märka något. När en eller flera blir inflammerade kallas tillståndet divertikulit, medan förekomsten av fickor utan inflammation kallas divertikulos.
Inflammationen sitter oftast i den nedre delen av tjocktarmen, särskilt i sigmoid colon, som är den S-formade delen före ändtarmen. Den exakta orsaken är inte helt klarlagd, men ökat tryck i tarmen och irritation kring en divertikel verkar spela in. Ålder, förstoppning, låg fiberkonsumtion, rökning och övervikt kan öka risken.
Det svenska nationella kunskapsstödet anger att tarmfickor blir mycket vanligare med stigande ålder. Bland personer över 70 år har mer än hälften divertiklar i tjocktarmen, men bara en del utvecklar inflammation. Ungefär 20 procent av personer med divertiklar får divertikulit någon gång.
Så känns divertikulit och så skiljer det sig från vanlig magvärk
Det typiska är en ihållande och ömmande smärta nertill på vänster sida av magen. Smärtan kan börja ganska diffust och sedan bli tydligare. Feber, sjukdomskänsla och illamående är vanliga tecken på att kroppen reagerar på en inflammation.
Du kan också bli uppblåst, behöva gå på toaletten oftare eller få förstoppning eller diarré. En del behöver kissa oftare eftersom den inflammerade tarmen ligger nära urinblåsan. Blod i avföringen är inte det vanligaste symtomet vid divertikulit och bör bedömas av vården.
| Symtom | Vad det kan betyda |
|---|---|
| Smärta i vänster nedre buk | Typiskt vid inflammation i den vanliga delen av tjocktarmen |
| Feber och frossa | Kan tyda på en aktiv inflammationsreaktion |
| Förstoppning eller diarré | Tarmen är irriterad och arbetar annorlunda än vanligt |
| Illamående och uppblåsthet | Vanliga följdsymtom, särskilt när smärtan är tydlig |
| Mycket ont i hela magen | Kan vara ett alarmsymtom vid sprucken divertikel eller bukhinneinflammation |
Jag brukar vara försiktig med att tolka ensidig buksmärta på egen hand. Blindtarmsinflammation, urinvägsinfektion, njursten, IBS och inflammatorisk tarmsjukdom kan ge delvis liknande besvär. Därför räcker symtomen inte alltid för att ställa diagnosen.
När du ska söka vård snabbt
Vid misstanke om divertikulit bör du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går. 1177 kan hjälpa dig att bedöma symtomen och hänvisa dig rätt. Vänta inte flera dagar om smärtan tilltar, om du får feber eller om du känner dig tydligt sjuk.
Sök akut om du har mycket ont i magen och samtidigt är kraftigt påverkad. Det gäller också vid snabbt försämrat tillstånd, upprepade kräkningar, svår bukspänning, svimningskänsla eller förvirring. Om du kollapsar eller har tecken på allvarlig cirkulationspåverkan ska du ringa 112.
Risken för komplikationer är större om immunförsvaret är nedsatt, om du använder kortison eller andra immunhämmande läkemedel, eller om du har flera allvarliga sjukdomar. Långvarig användning av antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID, kan också öka risken. Ta därför inte sådana läkemedel regelbundet utan att stämma av med vården.
Så undersöks och behandlas inflammationen
Läkaren känner på magen och bedömer ditt allmäntillstånd. Blodprov, särskilt CRP, kan visa hur stark inflammationsreaktionen är. Urinprov används bland annat för att skilja besvären från urinvägsproblem.
Vid ett första insjuknande, oklar diagnos eller misstanke om komplikation kan datortomografi av buken behövas. Undersökningen kan visa om det finns en inflammation, en varansamling eller tecken på att tarmen läcker. Röntgen är särskilt viktig när symtomen är kraftiga eller diagnosen inte är självklar.
Okomplicerad divertikulit
En okomplicerad inflammation läker ofta av sig själv inom några dagar. Om du mår relativt bra och kan dricka kan behandlingen ibland ske hemma med vila, vätska och tillfälligt skonsam eller flytande kost, exempelvis soppa. Följ alltid de råd du får av vården och återgå till vanlig mat när magen börjar tåla det.
Antibiotika används inte automatiskt vid lindrig, okomplicerad divertikulit. Det beror på symtom, provsvar, ålder, andra sjukdomar och om immunförsvaret är nedsatt. Antibiotika ska ordineras individuellt, inte tas från en gammal kur hemma.
Läs också: Hur många tar livet av sig i Sverige? Statistik och stöd
Komplicerad inflammation
Om inflammationen leder till en abscess, alltså en varansamling, kan sjukhusvård behövas. Behandlingen kan bestå av intravenös vätska, antibiotika och ibland dränering, där en tunn slang tömmer abscessen genom huden.
Vid hål på tarmen, bukhinneinflammation, tarmstopp eller utebliven förbättring kan operation bli nödvändig. Kirurgen tar då bort den skadade delen av tarmen. I vissa akuta situationer behövs en tillfällig stomi, men möjligheten att återställa tarmens normala väg bedöms senare utifrån hur läkningen går.
Mat och vanor under återhämtningen
Under den akuta fasen kan flytande eller lätt kost minska smärtan, men strikt fasta har inte visats påskynda läkningen. Jag tycker att det viktigaste är att inte pressa magen och att samtidigt se till att du får i dig tillräckligt med vätska. Om du inte kan dricka eller behålla vätska behöver du kontakta vården.
När inflammationen har gått över kan du stegvis återgå till en fiberrik kost. Fullkornsbröd, havre, frukt, grönsaker, rotfrukter och baljväxter är praktiska alternativ. Öka mängden långsamt, särskilt om du tidigare varit förstoppad eller lätt blir uppblåst.
Det finns inget bra stöd för att alla måste undvika nötter, frön eller popcorn efter divertikulit. Om en viss mat tydligt ger dig besvär kan du förstås minska den, men en mycket lång lista med förbjudna livsmedel är sällan hjälpsam. Regelbunden motion och förebyggd förstoppning gör större skillnad än att jaga enstaka misstänkta ingredienser.
Rökstopp och en stabil vikt kan också vara klokt på längre sikt. Det handlar inte om att skapa en perfekt diet, utan om att ge tarmen bättre arbetsförhållanden med vätska, fibrer, rörelse och regelbundna toalettvanor.
Återfall, uppföljning och möjliga komplikationer
Efter en genomgången divertikulit får ungefär 25 procent ett nytt skov. Återfall är ofta mildare, men det går inte att förutsäga säkert vem som drabbas. Ett nytt skov ska bedömas på nytt, särskilt om symtomen skiljer sig från tidigare.
Komplikationer kan vara perforation, abscess, fistel eller förträngning som i värsta fall leder till tarmstopp. En fistel är en onormal kanal mellan tarmen och ett annat organ. Tecken kan exempelvis vara luft i urinen eller återkommande urinvägsbesvär, vilket kräver medicinsk utredning.
När den akuta inflammationen har läkt kan läkaren rekommendera koloskopi eller annan undersökning av tjocktarmen. Syftet är att kontrollera tarmens slemhinna och utesluta andra orsaker till symtomen. Följ upp undersökningen även om du känner dig bättre, särskilt efter ett första eller komplicerat insjuknande.
Återkommande besvär betyder inte automatiskt att du behöver opereras. Kirurgi övervägs framför allt vid svåra komplikationer eller upprepade episoder som påverkar livet mycket. Beslutet bygger på helhetsbilden, inte på ett bestämt antal inflammationer.
Det viktigaste att göra när magen börjar larma
Ny, ihållande smärta i nedre vänstra delen av magen tillsammans med feber ska inte avfärdas som vanlig magoro. Kontakta vården för en bedömning, och sök akut om du blir kraftigt sjuk eller får mycket ont i hela magen.
Det går ofta att behandla en okomplicerad inflammation utan operation, men rätt diagnos är avgörande. Efteråt är en gradvis fiberrik kost, motion, rökstopp och uppmärksamhet på nya symtom mer värdefullt än strikta förbudslistor. Informationen här ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.
