Efter en resa, en fjällvandring eller en period med långvarig diarré kan en mikroskopisk parasit vara en oväntad förklaring. Giardia lamblia orsakar en tarminfektion som ibland går över snabbt, men som också kan ge uppblåst mage, trötthet och återkommande besvär under längre tid. Här får du praktisk information om smitta, symtom, provtagning, behandling och hur du minskar risken att föra infektionen vidare.
Det här är det viktigaste att veta om giardiainfektion
- Smittvägen är oftast förorenat vatten, mat eller kontakt med avföring.
- Symtomen kommer vanligtvis efter 7-10 dagar och kan vara diarré, gaser, magkramper och illamående.
- Symptomfri smitta förekommer, vilket gör att parasiten kan spridas utan att personen märker det.
- Diagnosen ställs med avföringsprov, ibland från flera olika dagar.
- Behandlingen består av receptbelagt antiparasitmedel och noggrann vätskeersättning.
Vad parasiten gör i tarmen
Giardia är ett encelligt urdjur, alltså en protozo, som fäster i den övre delen av tunntarmen. I Sverige används främst namnet Giardia intestinalis, men samma parasit kan också kallas Giardia duodenalis eller Giardia lamblia. Folkhälsomyndigheten beskriver infektionen som en tarminfektion med global spridning.
Parasiten finns i två former. Den aktiva formen, trofozoiten, lever i tarmen. Den andra formen är en cysta, ett tåligare vilostadium som lämnar kroppen med avföringen och kan överleva länge i kall och fuktig miljö.
Det krävs inte stora mängder för att bli sjuk. Färre än 100 cystor kan räcka för att orsaka infektion. Samtidigt blir inte alla som smittas sjuka. En person kan bära på parasiten utan tydliga symtom och ändå sprida den vidare.
Tre namn för samma infektion
Namnen kan se olika ut på provsvar och i vårdinformation, men de syftar i praktiken på samma organism. Jag tycker att det viktigaste är att känna igen ordet giardiainfektion, eftersom det är själva sjukdomstillståndet som kan ge diarré och problem med näringsupptaget.
Symtom som kan avslöja infektionen
Inkubationstiden är vanligen 7-10 dagar, alltså tiden från smittotillfället tills besvären börjar. Symtomen kan vara milda och komma i perioder, vilket gör att infektionen ibland förväxlas med vanlig magsjuka, känslig tarm eller matintolerans.
- lös eller vattnig diarré
- illaluktande, fet eller svårspolad avföring
- gaser och uppblåst mage
- magknip eller smärta
- illamående och ibland kräkningar
- trötthet, minskad aptit och viktnedgång
Diarrén kan pågå i flera veckor. Hos vissa blir problemen långdragna med återkommande lös avföring, uppblåsthet eller trötthet. Det kan också uppstå ett tillfälligt sämre upptag av laktos efter infektionen, så mjölkprodukter kan kännas svårare att tåla under en period.
Det som ofta lurar människor är att symtomen inte alltid är dramatiska. Återkommande diarré efter utlandsresa, obehandlat vatten eller smitta i familjen är ändå en tydlig anledning att kontakta vården och berätta om exponeringen.
När du bör söka vård
Kontakta en vårdcentral om diarrén fortsätter, återkommer eller kombineras med viktnedgång och uttalad trötthet. Ring 1177 för rådgivning om du är osäker på hur snabbt du behöver hjälp.
Sök vård akut vid tecken på allvarlig uttorkning, till exempel förvirring, svimning, mycket liten urinmängd eller om du inte kan behålla vätska. Små barn, äldre, gravida och personer med nedsatt immunförsvar kan behöva bedömas tidigare eftersom vätskeförlusten kan bli mer riskfylld.
Så sprids Giardia mellan människor och miljöer
Smittan sker när man råkar svälja cystor. Den vanligaste vägen är förorenat vatten eller mat, men smitta kan också spridas via händer, toaletter, skötbord, handtag och andra ytor som fått avföringsrester på sig.
- dricksvatten från bäckar, sjöar eller grunda brunnar
- otillräckligt behandlat vatten under resor
- smitta inom familjer och på förskolor
- mat som hanterats med dålig handhygien
- sexuell kontakt där avföring kan förekomma
Hundar och katter kan bära Giardia, men överföring från husdjur till människa är ovanlig eftersom djur ofta har andra genotyper än de som främst infekterar människor. Det är ändå klokt att tvätta händerna efter kontakt med avföring, kattlådor och djurens sov- eller matplatser.
Parasiten kan utsöndras i avföringen under månader eller längre om infektionen inte behandlas. Därför räcker det inte alltid att bara tvätta händerna en gång. Rutinerna behöver hållas konsekvent så länge någon i hushållet har diarré eller följer vårdens förhållningsregler.
Diagnos och behandling som faktiskt hjälper
Diagnosen ställs med ett avföringsprov som analyseras för parasiten eller dess arvsmassa. Laboratoriet kan använda mikroskopi, antigenanalys eller PCR. Eftersom utsöndringen kan variera över tid kan vården ibland be om prover från flera dagar.
Berätta om utlandsresa, friluftsliv, misstänkt vattenkälla, liknande symtom hos familjemedlemmar och eventuell förskolesmitta. Den informationen hjälper vården att välja rätt provtagning och bedöma andra möjliga orsaker till diarrén.
Behandlingen är receptbelagd och består av ett antiparasitmedel. Metronidazol används i vissa fall, men läkaren väljer preparat och dos utifrån ålder, graviditet, andra läkemedel, hälsotillstånd och hur infektionen utvecklats. Ta hela kuren enligt ordination även om magen känns bättre tidigt.
Vätskeersättning är minst lika viktig som själva läkemedlet under den akuta fasen. Drick små mängder ofta. Vid kraftig diarré kan en färdig vätskeersättning från apotek vara bättre än enbart vatten, eftersom den även ersätter salter.
Läs också: Borrelia i Sverige - så känner du igen tecknen och skyddar dig
Om besvären fortsätter efter kuren
Kvarstående symtom betyder inte automatiskt att behandlingen misslyckats. Det kan handla om återsmitta, felaktig dosering, att infektionen fortfarande finns kvar eller att tarmen behöver tid för att återhämta sig.
Vid fortsatta besvär kan läkaren ta nya avföringsprover och överväga andra orsaker, exempelvis tillfällig laktoskänslighet, celiaki eller irritabel tarm. Undvik att själv upprepa en läkemedelskur utan ny bedömning, eftersom rätt behandling beror på provsvar och helhetsbild.
Så minskar du risken för smitta i vardagen
Den mest effektiva åtgärden är enkel men kräver disciplin. Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalettbesök, efter blöjbyte och före matlagning eller måltid. Handdesinfektion ersätter inte handtvätt när Giardia misstänks.
- Drick inte obehandlat vatten från sjöar, bäckar eller källor.
- Koka osäkert vatten i minst 1 minut innan du dricker eller använder det till mat.
- Skölj frukt och grönsaker med säkert vatten.
- Undvik att svälja vatten i bassänger, sjöar och vattendrag.
- Stanna hemma från förskola eller arbete så länge du har diarré och följ vårdens råd.
- Tvätta handdukar, sängkläder och underkläder regelbundet vid pågående smitta.
- Rengör toalett, skötbord och andra ytor som kan ha förorenats.
Vid sexuell kontakt är det klokt att vänta tills diarrén har upphört och följa vårdens rekommendationer. Tvätta händer, underliv och analområdet före och efter sex, och rengör sexleksaker noggrant. Det minskar risken för att cystor förs från avföring till munnen.
Jag brukar rekommendera att hushållet fokuserar på de platser där smittan faktiskt kan spridas, särskilt toalett, badrum och skötbord. Att städa hela hemmet överdrivet noggrant ger mindre effekt än rätt handtvätt och säker vattenhantering.
När en långdragen mage behöver en ny bedömning
En giardiainfektion går ofta att behandla, men återhämtningen kan ta tid. Om magen fortsätter att vara lös, uppblåst eller känslig efter avslutad behandling bör du inte bara försöka anpassa kosten på egen hand i månader.
Skriv gärna ner när symtomen kommer, hur avföringen förändras, vad du äter och om fler i omgivningen är sjuka. Den informationen gör det lättare för vården att skilja mellan kvarstående infektion, återsmitta och en tarm som fortfarande är irriterad.
Det viktigaste är att söka rätt hjälp i tid, ersätta vätska och bryta smittkedjan med noggrann handhygien. Då minskar både risken för komplikationer och risken att infektionen sprids vidare i familjen eller på förskolan.
