En svampinfektion i lungorna är ovanlig hos friska personer, men kan bli allvarlig när immunförsvaret är nedsatt eller lungorna redan är skadade. Här går jag igenom vilka former som finns, vilka symtom som bör tas på allvar, hur vården ställer diagnos och varför antibiotika inte hjälper mot dessa infektioner.
Rätt diagnos avgör både risk och behandling
- Aspergillus är den vanligaste orsaken till lungmykos i Sverige.
- De flesta andas dagligen in mögelsporer utan att bli sjuka.
- Risken ökar vid nedsatt immunförsvar, astma, KOL eller andra lungsjukdomar.
- Vanliga symtom är hosta, andfåddhet, feber och trötthet, men de kan likna vanlig lunginflammation.
- Blodig hosta eller kraftiga andningsbesvär kräver snabb medicinsk bedömning.
Vad innebär en svampinfektion i lungorna
Det handlar om att en svamp orsakar sjukdom i luftvägarna eller själva lungvävnaden. I Sverige är aspergillos, som orsakas av mögelsläktet Aspergillus, den vanligaste lungmykosen. Folkhälsomyndigheten beskriver att sjukdomen kan variera från en allergisk reaktion till en livshotande, invasiv infektion.
Aspergillus finns naturligt i jord, kompost, husdamm och luften. Vi andas regelbundet in sporerna, men ett friskt immunförsvar brukar oskadliggöra dem. Det betyder att mögel i omgivningen inte automatiskt innebär att man har en infektion, och sjukdomen smittar normalt inte mellan människor.
Svampinfektioner i lungorna är sällsynta i Europa. Andra svampar, exempelvis Histoplasma, Coccidioides och Blastomyces, förekommer främst i vissa delar av Amerika och kan i ovanliga fall upptäckas hos personer som har rest eller bott där. Därför är resehistoriken viktig när läkaren utreder långvariga eller svårförklarliga lungbesvär.
Olika former ger olika risker
Det är missvisande att tala om en enda typ av infektion. Samma mögelsvamp kan ge helt olika sjukdomsbilder beroende på immunförsvar, tidigare lungsjukdom och hur djupt svampen tränger in.
Allergisk reaktion
Vid allergisk bronkopulmonell aspergillos, ofta förkortat ABPA, reagerar immunförsvaret kraftigt på Aspergillus i luftvägarna. Tillståndet ses framför allt hos personer med astma eller cystisk fibros och kan ge pipande andning, hosta, slem och återkommande försämringar.
Här är problemet främst en överdriven immunreaktion, inte att svampen invaderar lungvävnaden. Behandlingen kan därför skilja sig tydligt från den som används vid en djup invasiv infektion.
Kronisk infektion och aspergillom
Personer med till exempel KOL, bronkiektasier, tidigare tuberkulos eller andra hålrum i lungorna kan utveckla en mer långdragen infektion. I ett sådant hålrum kan en svampboll, ett aspergillom, bildas. Den kan ge få symtom eller leda till ihållande hosta, trötthet och blod i upphostningarna.
En svampboll betyder inte alltid att svampen växer in i frisk vävnad. I vissa fall räcker uppföljning, medan återkommande blödningar eller tydliga besvär kan göra kirurgi aktuell. Bedömningen beror på röntgenbild, symtom och blödningsrisk.
Invasiv aspergillos
Den invasiva formen är ovanlig men allvarlig. Den drabbar nästan alltid personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, exempelvis efter organ- eller stamcellstransplantation, vid vissa blodsjukdomar eller under intensiv immundämpande behandling.
Då kan svampen angripa lungvävnad och blodkärl och i svåra fall spridas till andra organ. Snabb behandling är avgörande, vilket är anledningen till att nytillkommen feber och andningspåverkan inte bör avfärdas hos personer i riskgrupp.
Symtom som bör tas på allvar
Besvären kan utvecklas långsamt eller komma snabbt. Vanliga symtom är hosta, andfåddhet, feber, bröstsmärta och uttalad trötthet. Vid kronisk sjukdom kan även viktnedgång, nattliga svettningar och långvarig slemhosta förekomma.
Blod i slemmet är särskilt viktigt att reagera på. Det kan förekomma vid flera lungsjukdomar och betyder inte automatiskt en svampinfektion, men det ska bedömas av vården. Symtomen räcker inte för att skilja svamp från bakterier, virus, tuberkulos, blodpropp eller andra orsaker.
Läs också: Rosfeber smitta - när risken finns och hur du skyddar huden
När ska man söka vård
- Kontakta vårdcentral eller ring 1177 vid långvarig hosta, återkommande feber, oförklarlig andfåddhet eller blodiga upphostningar.
- Sök vård samma dag om du snabbt blir sämre, får hög feber med kraftig frossa eller blir andfådd utan ansträngning.
- Ring 112 vid mycket svåra andningsbesvär, blå läppar, gråblek hud eller om du blir förvirrad eller svimmar.
Jag använder en enkel tumregel här: har du ett nedsatt immunförsvar ska tröskeln för att kontakta vården vara låg. En vanlig luftvägsinfektion kan vara harmlös för en person och betydligt mer riskfylld för en annan.
Så ställs diagnosen
Utredningen börjar med sjukdomshistoria och en bedömning av riskfaktorer. Läkaren frågar bland annat om tidigare lungsjukdom, kortison eller annan immundämpande behandling, transplantation, cancerbehandling, resor och hur länge symtomen har funnits.
Ofta görs lungröntgen eller datortomografi. En datortomografi, CT, ger mer detaljerade bilder och kan visa hålrum, knölar, inflammation eller en möjlig svampboll. Bilden behöver ändå tolkas tillsammans med provsvar eftersom liknande förändringar kan ha andra orsaker.
Prover kan tas från upphostat slem eller genom bronkoskopi. Vid bronkoskopi förs ett tunt instrument ner i luftvägarna, och läkaren kan samla vätska från lungorna för odling och andra analyser. Blodprov, exempelvis antikroppar eller svampkomponenter som galaktomannan, kan också användas. Ett positivt prov ensamt bevisar inte alltid aktiv infektion, eftersom Aspergillus ibland bara finns som kolonisation.
Vid svåra eller oklara fall kan vävnadsprov behövas. Det är just kombinationen av symtom, röntgen, provresultat och grundsjukdom som gör diagnosen tillförlitlig. Att själv dra slutsatsen att en långvarig hosta beror på mögel leder lätt fel.

Behandlingen beror på vilken form det är
Svampinfektioner behandlas med antimykotiska läkemedel, men preparat och behandlingstid varierar. Vid invasiv aspergillos används ofta läkemedel ur azolgruppen, medan andra former kan kräva kortare behandling, kortison mot allergisk inflammation eller en helt annan strategi.
Behandlingen kan pågå i veckor eller månader. Vissa läkemedel påverkar levern och kan påverka effekten av andra mediciner, till exempel blodförtunnande eller vissa kolesterolsänkande läkemedel. Därför behövs ibland blodprover, kontroll av läkemedelsnivåer och justeringar under vägen.
Vid ett avgränsat aspergillom kan operation övervägas, framför allt om personen har upprepade blödningar eller stora besvär. I andra fall följer vården förändringen med röntgen. Antibiotika hjälper inte mot en ren svampinfektion, och receptfria naturpreparat har ingen bevisad förmåga att behandla den.
Det som ofta gör störst skillnad är också att behandla den bakomliggande situationen. Astma, KOL, bronkiektasier och nedsatt immunförsvar behöver hanteras parallellt. Ändra aldrig kortison eller annan ordinerad behandling på egen hand, även om du misstänker att den ökar infektionsrisken.
Vad kan minska risken
Det går inte att undvika alla mögelsporer. För de flesta är det heller inte nödvändigt. Den viktigaste försiktigheten gäller personer med kraftigt nedsatt immunförsvar, som bör följa sin specialistmottagnings råd vid renovering, byggdamm, stora mögelskador och arbete med kompost eller jord.
- Låt någon annan sanera omfattande mögel om du tillhör en riskgrupp.
- Undvik dammiga renoveringsmiljöer och använd skydd enligt vårdens rekommendationer.
- Se till att fukt- och mögelproblem i bostaden åtgärdas, men räkna inte med att en sanering ensam behandlar redan uppkomna symtom.
- Rökstopp, god behandling av astma eller KOL och rekommenderade vaccinationer stärker det allmänna skyddet mot luftvägsproblem.
För en frisk person med hosta efter en förkylning finns det sällan skäl att börja leta efter mögel som förklaring. Om hostan däremot blir långvarig, återkommer eller kombineras med andfåddhet, feber eller blod, är medicinsk utredning mer värdefull än egna mögeltester.
När lungbesvär behöver en plan och inte gissningar
Det viktigaste är att skilja mellan exponering och sjukdom. Att ha sett mögel, eller att ett hemmatest visar svampsporer, räcker inte för att fastställa en lunginfektion. Det avgörande är hur du mår, vilka riskfaktorer som finns och vad vårdens undersökningar visar.
Min praktiska rekommendation är att skriva ner när symtomen började, om du har feber, hur andningen påverkas och vilka läkemedel du använder. Den informationen gör det lättare för vården att snabbt bedöma om det rör sig om en vanlig luftvägsinfektion, en allergisk reaktion eller något som kräver specialistbehandling.
Vid påtaglig andnöd eller blåaktiga läppar ska du ringa 112. Vid osäkerhet utan akut fara kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
