Plötslig trötthet, halsont eller hosta kan väcka frågan om det rör sig om covid, en vanlig förkylning eller influensa. I den här guiden går jag igenom typiska symtom på covid, hur sjukdomen kan skilja sig från andra luftvägsinfektioner, vad du kan göra hemma och när det är klokt att kontakta vården.
Det viktigaste att veta när luftvägssymtom dyker upp
- Vanliga besvär är snuva, halsont, hosta, feber, huvudvärk och kroppsvärk.
- Symtomen räcker inte för att säkert skilja covid från förkylning eller influensa.
- Stanna hemma tills du mår bättre och undvik nära kontakt med personer i riskgrupp.
- Ring 1177 om du blir andfådd vid rörelse eller är så trött att du har svårt att vara uppe.
- Sök akut om du plötsligt försämras eller får svårt att andas även i vila.
Vilka symtom ger covid?
Covid-19 är en luftvägsinfektion och påminner ofta om en förkylning eller influensa. De flesta får lindriga besvär, medan vissa har mycket få eller inga symtom alls. Enligt 1177 brukar de flesta känna sig återställda efter ungefär en till två veckor, även om lätt hosta eller trötthet kan dröja kvar.
- snuva eller täppt näsa
- halsont
- hosta
- feber eller frossa
- huvudvärk
- värk i muskler och leder
- förändrat lukt- eller smaksinne
- trötthet och sjukdomskänsla
- illamående eller diarré
- andfåddhet eller andningsbesvär
Symtomen kan komma i olika kombinationer. En person får kanske främst halsont och snuva, medan en annan får feber, hosta och tydlig kroppsvärk. Frånvaro av feber utesluter inte covid, särskilt inte hos personer som är vaccinerade eller redan har ett visst immunskydd.
Förändrat lukt- och smaksinne
Nedsatt eller förändrat lukt- och smaksinne har förknippats med covid, men det är inte längre ett symtom som alla får. Det kan också förekomma vid andra infektioner och vid nästäppa. Jag skulle därför se det som en pusselbit, inte som ett säkert bevis på infektion.
Inkubationstiden är oftast tre till fyra dagar från smittotillfället till de första symtomen, men variationer förekommer. Smitta kan spridas redan en till tre dagar före symtomdebut, vilket gör det svårt att avgöra exakt när man blev smittad.
Vad skiljer covid från förkylning och influensa?
Det går sällan att ställa en säker diagnos genom att bara känna efter. Covid, förkylning och influensa överlappar varandra mycket, och symtombilden påverkas bland annat av virusvariant, immunitet, ålder och allmän hälsa.
| Infektion | Vanliga drag | Det som kan vara särskilt tydligt |
|---|---|---|
| Covid-19 | Snuva, halsont, hosta, feber, huvudvärk och trötthet | Förändrat lukt- eller smaksinne, andfåddhet eller långvarig trötthet hos vissa |
| Förkylning | Snuva, nästäppa, halsont och lätt hosta | Ofta mildare sjukdomskänsla och mindre uttalad feber |
| Influensa | Feber, hosta, huvudvärk och muskelvärk | Ofta ett snabbare insjuknande och tydligare allmänpåverkan |
Tabellen visar typiska mönster, inte regler. Ett test kan ibland behövas för att skilja infektionerna åt, särskilt om du tillhör en riskgrupp eller om resultatet påverkar behandling och kontakt med andra.
Vad kan jag göra under de första dagarna?
Vid milda besvär räcker egenvård ofta. Vila när kroppen behöver det, men försök att byta ställning och röra på benen då och då om du ligger mycket. När du börjar känna dig bättre kan korta stunder utomhus vara lagom, men pressa inte fram träning medan du har feber eller tydlig sjukdomskänsla.
Drick regelbundet, särskilt om du har feber, hosta eller diarré. Ät det du får i dig och välj gärna lätt mat om aptiten är låg. Varm eller kall dryck, halstabletter och höjd huvudända kan lindra vissa besvär, medan avsvällande nässprej inte bör användas längre än tio dagar i följd.
Receptfria läkemedel mot feber och värk kan vara ett alternativ för vuxna som tål dem. Läs alltid doseringen på förpackningen och fråga apotekspersonal om du är gravid, ammar, behandlas för en sjukdom eller använder andra läkemedel. Antibiotika hjälper inte mot covid, eftersom infektionen orsakas av ett virus.
Behöver jag ta ett snabbtest?
Ett snabbtest kan ge en indikation, men är mindre säkert än prov som tas i vården. Ett negativt resultat utesluter därför inte alltid infektion, särskilt tidigt i sjukdomsförloppet. 1177 anger att det inte finns någon allmän rekommendation för alla att köpa och använda snabbtester hemma, men läkare kan rekommendera det till personer med nedsatt immunförsvar.
Oavsett testresultat är det klokt att stanna hemma tills du mår bättre. Undvik särskilt nära kontakt med äldre och personer som riskerar att bli allvarligt sjuka. Tvätta händerna, hosta i armvecket och vädra när du behöver umgås med andra.
När ska jag söka vård?
De flesta behöver inte uppsöka vården, men symtomens intensitet och hur snabbt de förändras spelar stor roll. Kontakta vårdcentral eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du blir andfådd när du rör dig eller är så orkeslös att du har svårt att vara uppe.
Sök vård snabbt om du plötsligt blir mycket sämre eller får svårt att andas även när du vilar. Om vårdcentralen är stängd kan du vända dig till en jouröppen mottagning eller akutmottagning. Vid livshotande andningsbesvär eller påverkat medvetande ska du ringa 112.
Var extra uppmärksam om du är äldre, har nedsatt immunförsvar eller lever med exempelvis hjärt- eller lungsjukdom, diabetes eller annan sjukdom som ökar risken för ett allvarligt förlopp. För vissa personer kan läkare bedöma antiviral behandling, och då är det viktigt att kontakta vården tidigt.
Läs också: Vägglöss? Så känner du igen bett och stoppar angreppet
Barn och graviditet
Barn får oftast ett lindrigt förlopp. Ett barn kan återgå till förskola eller skola när det orkar delta i vardagen och har varit feberfritt i minst ett dygn utan febernedsättande. Lite kvarvarande snuva eller hosta behöver inte betyda att barnet är sjukt igen.
Gravida med lätta symtom behöver vanligtvis inte söka vård enbart på grund av covid. Kontakta barnmorskemottagning eller vården om du samtidigt har en riskfaktor, blir tydligt sämre eller får andningsbesvär.
Om trötthet och andra besvär dröjer kvar
Efter infektionen kan hosta, trötthet, andfåddhet eller kroppsvärk finnas kvar i några veckor. Det betyder inte automatiskt att du har postcovid, men återhämtningen ska helst gå åt rätt håll. Jag tycker att det är bättre att öka aktivitetsnivån långsamt än att försöka ta igen allt på en gång.
Kontakta vården om besvären inte förbättras, om du får återkommande försämringar eller om tröttheten påverkar arbete, studier och vardag tydligt. Postcovid kan innebära bland annat uttalad trötthet, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och andfåddhet, men symtomen varierar från person till person.
En enkel tumregel när nya symtom börjar
Utgå från hur du mår, inte från ett enskilt symtom. Vid snuva, halsont, hosta eller feber bör du vila och minska kontakten med andra tills du känner dig bättre. Om andningen påverkas, orken sviktar kraftigt eller tillståndet försämras snabbt ska du söka medicinsk rådgivning i stället för att försöka bedöma allt själv hemma.
Det mest praktiska är alltså att se symtomen som en signal att ta det lugnt, skydda personer omkring dig och följa utvecklingen dag för dag. Vid osäkerhet är 1177 rätt väg in till vården, medan akuta andningsbesvär kräver snabbare hjälp.
